Frågan kommer alltid, och den är rimlig: varför ska föreningen betala en konsult ovanpå entreprenören? Svaret ligger inte i vad projektledaren kostar per timme, utan i vad som händer med projektets totalkostnad när ingen håller i det. Här är hur kostnaden fungerar – och var pengarna kommer tillbaka.

Vad ni betalar för

En byggprojektledare i ett föreningsprojekt gör i grova drag fyra saker: utreder vad som faktiskt ska göras (förstudie), ser till att det går att handla upp på rättvisa villkor (projektering och förfrågningsunderlag), skapar konkurrens om ert projekt (upphandlingen) och driver sedan entreprenaden som beställarombud – byggmöten, kontroller, besiktningar och ekonomisk uppföljning fram till godkänt avlämnande.

Arvodet är helt olika beroende på projekt – och ofta beror det mest på beställaren själv: ju mer genomtänkta önskemål och omfattning föreningen har med sig i konsultförfrågan, desto skarpare blir offerten. Som storleksordning brukar ungefär 10 procent av entreprenadkostnaden gå till ombudskostnader, och de ryms inom de byggherrekostnader på cirka 15 procent som varje seriöst projekt ändå ska budgetera.

Projektledare och klient granskar byggritningar vid projektplanering

Var pengarna kommer tillbaka

Det underliga med projektledarfrågan är att den nästan alltid ställs om arvodet och nästan aldrig om alternativkostnaden. Tre exempel på var en projektledare tjänar in sig:

Konsulten som inte säljer något mer

Perfecta är inte entreprenör och förmedlar inga utförare med egen vinning – vi företräder föreningen, aldrig utföraren. Det betyder att vår enda produkt är att ert projekt blir rätt: rätt omfattning, rätt pris, rätt kvalitet. Sedan 2004 har vi drivit fastighetsprojekt åt bostadsrättsföreningar och fastighetsägare i Stockholm på exakt det uppdraget.

Vill ni veta vad projektledning skulle kosta i ert projekt? Kontakta oss med vad ni står inför, så får ni en offert med tydlig omfattning – och ett ärligt besked om vilka delar ni klarar utan oss.