Av Thomas Stertman, VD och senior byggkonsult · Publicerad 28 juli 2026
Ska föreningen byta stammar, lägga om taket eller renovera balkongerna? Då är en av de första frågorna att reda ut om åtgärden kräver bygglov, bygganmälan – eller ingetdera. Reglerna finns i plan- och bygglagen, och den som trampar fel riskerar både förseningar och sanktionsavgifter. Här går vi igenom vad som gäller för de vanligaste föreningsprojekten.
Bygglov eller bygganmälan – vad är skillnaden?
Förenklat handlar bygglov om sådant som syns eller ändrar hur byggnaden används: tillbyggnader, fasadändringar och väsentligt ändrad användning. Bygganmälan gäller i stället tekniska ändringar som inte kräver lov men som påverkar byggnadens funktion och säkerhet – ingrepp i bärande konstruktion, väsentliga ändringar av vatten och avlopp, ventilation eller brandskydd, liksom installation av hiss eller eldstad. När nya plan- och bygglagen trädde i kraft 2011 ersattes termen bygganmälan formellt av enbart anmälan, men det gamla ordet lever kvar i branschen – vi använder därför båda här. Anmälan görs till kommunens byggnadsnämnd.
Vilka föreningsprojekt är anmälningspliktiga?
Ett stambyte innebär oftast en väsentlig ändring av vatten- och avloppsinstallationerna och kräver då en anmälan. Detsamma gäller åtgärder som rör bärande delar, till exempel nya öppningar i bärande väggar. En takomläggning i samma material och kulör kräver i regel varken lov eller anmälan – men ingrepp i takkonstruktionen är anmälningspliktiga, och byts material eller kulör kan bygglov krävas inom detaljplanerat område. Samma logik gäller fönsterbyte: behålls utseendet krävs normalt inget lov, ändras det kan bygglov behövas. En balkongrenovering som återställer balkongerna i ursprungligt skick kräver normalt ingenting, medan nya eller större balkonger kräver bygglov. Vad som gäller i det enskilda fallet avgörs alltid av kommunen – och det är en av frågorna vi besvarar i förstudien.
Startbeskedet – innan ni får börja
Efter anmälan prövar byggnadsnämnden om startbesked kan ges. Tekniskt samråd hålls när det behövs; anmälan innebär inte i sig att samråd alltid krävs. Anmälningspliktiga arbeten får inte påbörjas innan startbesked finns. Den förening som ändå startar riskerar en byggsanktionsavgift. Det som omfattas av krav på slutbesked får som huvudregel inte tas i bruk före slutbeskedet, om nämnden inte beslutar annat. I en genomtänkt tidplan ligger startbeskedet därför före byggstart.
När krävs en kontrollansvarig?
Vid lovpliktiga åtgärder är huvudregeln att byggherren, alltså föreningen, behöver en certifierad kontrollansvarig (KA), men det finns undantag. Åtgärder som enbart kräver anmälan är normalt undantagna från kravet på KA. Byggnadsnämnden kan dock besluta att KA behövs i det enskilda projektet. Stäm därför av behovet med kommunen tidigt. När KA anlitas hjälper denne byggherren att ta fram förslag till kontrollplan, deltar i tekniskt samråd och arbetsplatsbesök och skriver ett utlåtande som underlag för slutbesked. KA ska ha en självständig ställning i förhållande till den som utför arbetena. Byggherrens ansvar kvarstår.
Så hjälper Perfecta er
Som beställarombud och projektledare hanterar vi myndighetsdelarna åt föreningen: i förstudien bedömer vi om projektet kräver lov eller anmälan, vi upprättar handlingarna, deltar i tekniskt samråd när det behövs och tillhandahåller vid behov certifierad kontrollansvarig ur vårt nätverk. Vi planerar myndighetsprocessen så att startbesked kan vara på plats före byggstart. Det minskar risken för förseningar och arbeten som påbörjas utan nödvändiga besked. Kontakta oss för ett kostnadsfritt första samtal om ni står inför ett projekt och är osäkra på vad som gäller.
Uppgifterna om kontrollansvarig och startbesked kontrollerade den 10 september 2026 mot Boverkets vägledning om kontrollansvariga och startbesked.