Stambyte | Frågor och svar om stambyten
Frågor och svar om stambyte
Stambyte förknippar de flesta med något jobbigt. Och det är ett omfattande projekt, som innebär stora ingrepp. Men just därför är det viktigt att göra det så enkelt som möjligt, utan att ge avkall på kvaliteten.
Vad menas egentligen med stambyte?
Stambyte innebär det att man byter ut alla stammar (alltså stora, vertikala rör), rör och ledningar. I stora byggnader görs detta med ett intervall på runt 30 – 60 år. Skillnaden beror på kvalitet och användning; hög kvalitet förlänger livslängden, hög användning förkortar den. Och omvänt.
Varför är stambyte ett sådant stort projekt?
Att ingreppet vid stambyte är så stort ingrepp beror på att rören finns i väggar och golv i badrum och kök: Väggarna behöver rivas och sedan byggas upp igen för att få fram rören. Det är också därför det är klokt att passa på att renovera kök och badrum när man ändå håller på.
Vad händer om man väntar för länge med stambytet?
Stambytet är en underhållsåtgärd för att undvika stora fel på vatten- och avloppssystemen i framtiden. Alla rör oavsett typ slits med tiden. Om stambytet skjuts upp för länge ökar risken för vattenskador på fastigheten kraftigt. Tydliga tecken på att man väntat för länge med stambyte är rostskador, problem med läckor och stopp i rören. Konsekvenserna av att vänta för länge är såväl direkta, akuta översvämningar och läckor som mindre läckor som olika former av mer långsamt verkande fuktskador.
Finns det juridiska konsekvenser av att vänta för länge med stambytet?
Ja. Om man väntat för länge kan försäkringar mot fuktskador sluta gälla och styrelsen faktiskt bli stämd av de boende.
Kan man bo kvar i sin lägenhet under renoveringen?
Oftast kan man det, även om det blir medför en del besvär. Det är det vanligaste. Fördelen är att du slipper flytta ut dina saker. Det blir också billigare. Nackdelarna är att man inte har tillgång till vatten, och att det blir bullrigt och smutsigt. Om du eller någon i din familj har funktionsvariation som kräver tillgång till vatten och avlopp, astma eller allergi mot damm är det direkt olämpligt.
Hur ofta gör man ett stambyte?
Uppskattningsvis har stammarna i en byggnad en livslängd på mellan 40 och 50 år. Dock beror faktisk livslängd på olika faktorer såsom slitage, material och materialkvalitet.
Läs även om hur ofta här
Vad kostar det?
Kostnaden för stambyte varierar såklart beroende på byggnadens storlek. Annat som påverkar är de befintliga stammarnas placering och skick, samma sak gäller våtutrymmen. Till det kommer individuella val av exempelvis golvvärme, klinkers och kakel.
Vem står för kostnaden i en bostadsrättsförening?
Normalt ingår stambyte i byggnadens underhåll och är föreningens ansvar. Tätskikt, ytskikt och inredning är oftast den boendes ansvar. Vanligast är dock att föreningen i dessa sammanhang tar ansvar för både stammar och standardutförande av badrum. Däremot brukar den boende stå för merkostnaden för mer material eller specifik inredning till badrummet eller kök.
Behöver ett stambyte besiktigas?
När man utför ett stambyte besiktigas de olika arbetsmomenten löpande. Utöver det sker en slutbesiktning av hela projektet. Besiktningsförrättaren ansvarar då för att avtalade normer och kontrakt har följts av utföraren.
Påverkar det lägenhetens värde?
Generellt sett ökar värdet på lägenheten efter ett stambyte, men kom ihåg att ett stambyte är en stor investering för föreningen. Å andra sidan är fördröjt byte av stammar något som påverkar bilden av föreningens ekonomi negativt, vilket i sin tur sänker värdet på lägenheterna.
Vilken är Perfectas roll?
Mycket kortfattat är vi helt enkelt er representant, från det första förberedande mötet till slutbesiktning. Under projektet kommer vi att representera styrelsen gentemot entreprenör, och agera projektledare för stambytet. Allt för att säkra ett tryggt och smidigt genomförande av projektet.
